Svensk postpartummat – välj råvaror efter säsong

Det finns flera anledningar till att du som nyss har fött barn bör prioritera hälsosam mat. Din kropp återhämtar sig från graviditet och födsel, och fortsätter kanske att nära bebisen genom bröstmjölken i flera månader eller år framåt. Den här artikeln ger dig massa tips på svenska råvaror som du kan inkludera i sin postpartummat för att främja hälsa och välmående under postpartumtiden.

Varför välja svenska råvaror?

Vi har privilegiet att bo i ett land med fyra tydliga årstider. När vi väljer svenska råvaror innebär det att vi måste anpassa oss efter vad årstiden har att erbjuda. Att leva i samklang med naturen kräver lite mer uppmärksamhet från oss, men det ger oss också en starkare anknytning till den fysiska platsen som är vårt hem.

Genom att välja närproducerade råvaror i säsong bidrar du till att skapa en trygg framtid för ditt barn. Dessutom får du i dig mer näring när du prioriterar frukt och grönt som fått växa i hälsosam jord och mogna långsamt. Hur djuren har levt och vad de ätit påverkar också näringsinnehållet i köttet, mjölken och äggen som vi får från dem.

Min styvmamma plockar plommon i sin trädgård.

Postpartummat ska vara lättsmält

De första dagarna efter födseln behöver postpartummaten framförallt vara lättsmält. Under graviditeten har organen flyttat på sig för att göra plats för bebisen, och nu ska de hitta tillbaka till sina vanliga positioner. Dessa anatomiska förändringar är en av orsakerna till att matsmältningen ofta inte fungerar optimalt direkt efter födseln. Samtidigt pågår många andra processer i kroppen, relaterat till läkning och mjölkbildning. Vi vill att kroppen enkelt och utan obehag ska kunna tillgodogöra sig den näring som maten innehåller.

Om maten är lättsmält eller inte avgörs kanske framförallt av konsistensen. Stekt, grillad och friterad mat är en stor del av många människors diet idag, men den här typen av mat är generellt mer svårsmält än kokad, ångad och bakad mat som är mjuk och innehåller mer vätska.

Vilka råvaror som är lättsmälta skiljer sig mellan individer, beroende på vad vi vanligtvis äter. Generellt är jag som postpartumdoula restriktiv med alla typer av kål, baljväxter och fullkornsprodukter. Det handlar inte om att jag tycker att broccoli, bönor och rågbröd är onyttligt, utan bara att dessa livsmedel oftare skapar obehag i magen för människor. Även kvinnor med extra känslig mage brukar alltid kunna äta min postpartummat utan problem.

Vilka råvaror ska du prioritera?

För att hjälpa kroppen att stänga behöver du få i dig kollagen. Det finns i kött med mycket bindväv, t.ex högrev eller kycklinglårfilé med skinn, eller benbuljong kokad på leder. C-vitamin stöttar också kroppens kollagenproduktion och finns bland annat i granskott på våren och nypon och havtorn på hösten. 

Även fisk innehåller givetvis kollagen, såväl som andra värdefulla vitaminer, mineraler och fetter. Fiskrom är extremt näringstätt och kan användas för att sätta guldkant på många olika rätter. Fiskhuvud, ben och skinn kan användas för att koka buljong. Missa inte heller havets grönsaker, tången. All tång som växer i Sverige är ätbar. Den plockas helst när temperaturen är kallare.

Mjölk är ett av få livsmedel som faktiskt är skapat för att vara mat, och innehåller därför många nyttigheter. Svenskar har tagit mjölk från kor och andra djur så länge vi har hållit boskap. Boskapen betade i skogen och den varierade kosten ledde till näringstät mjölk som man förädlade till produkter som smör, ost, mese och fil. En traditionellt tillverkad mesost kan användas för att tillföra extra järn till postpartumkosten.

Rotfrukter är tillgängliga året runt, men framförallt under sommaren och hösten. Berika gärna din rotfruktssoppa med benbuljong för protein.

Rotfrukter finns tillgängliga året om och är stapelvaror i postpartumkosten tack vare deras grundande och milt värmande egenskaper. Använd gärna kultursorter som kålrot eller majrova, men tänk på att de kan vara gasbildande för vissa. Tillaga alltid rotfrukter tills de är mjuka för att minska risken för magbesvär.

Min partner som kommer från Nya Zeeland, förundras över hur mycket godsaker den svenska skogen har att bjuda på. Cirka 5% av Sveriges yta sägs täckas av blåbärsris och har man tur kan man även hitta lingon och svamp om sensommaren. Testa att röra ut lingonen med svensk honung och ha på gröten.

Lista på råvaror i säsong

Berika din kost med råvaror som är i säsong just när du ska föda. Tack vare konserveringstekniker som torkning, syrning, inläggning, frysning kan vi också bevara sommaren och höstens råvaror så att vi har tillgång till dem även under naturens viloperiod.

Listan är inte komplett, och vad som finns tillgängligt för just dig beror givetvis på var i landet du bor. En del råvaror, som kyckling och ägg, finns också tillgängligt året om idag, även om hönor egentligen inte värper under de mörka månaderna.

Vår (april – juni)

• Granskott

• Brännässla, kirskål

• Kålrot, potatis, rotselleri, rödbeta, gulbeta, polkabeta, morötter, palsternacka, majrova

• Makrill

• Vildsvin

• Spenat

• Sparris

Exempel på maträtter:

• Buljongbaserad nässelsoppa med ägg

• Pulled vildsvin med enkornsris

Sommar (juni – augusti)

• Europeisk frukt, jordgubbar, körsbär, hallon, blåbär

• Mangold, spenat

• Kålrot, morötter, palsternacka, potatis, rotselleri, rödbeta

• Pumpa

• Färska örter

• Bönor, ärtor, kronärtskocka, majs

• Svamp

• Lax

• Kräfta (sent)

Exempel på maträtter:

• Buljongsoppa med majskolv, ärtor, morot, potatis och örter

• Laxpudding

Höst (september – december)

• Päron, äpple, plommon, havtorn, nypon

• Viltkött, lamm, nöt

• Jordärtskocka, kålrot, majrova, morot, palsternacka, persiljerot, potatis, rotselleri, rättika, svartrot, rödbeta, gulbeta, polkabeta

• Svamp

Exempel på maträtter:

• Högrevsgryta med mesost och lingon

• Svampsoppa

Vinter (december – mars)

• Äpplen, päron

• Viltkött, fisk och fiskrom, gris, ren

• Musslor, räkor

• Jordärtskocka, kålrot, morötter, palsternacka, potatis, rotselleri, persiljerot, svartrot, rödbeta, gulbeta, polkabeta

Exempel på maträtter:

• Fläsklägg med rotmos

• Fisksoppa med musslor och räkor

  
  

Gröten, ett kulturarv

Gröt är förmodligen den första maträtten människan tillagade. Svenskar har historiskt ätit gröt som basföda, men det har också varit en festmåltid och gåva (förning) till både nya grannar och nyfödda mödrar. Den gröt som man tillagade och tog med till födslar kallades för barnsängsgröt.

Gröt var och är en rätt som kan varieras på många olika sätt. Det enda som egentligen definierar gröt är att den är baserad på spannmål. Utöver fin- eller grovmalet spannmål kunde gröten innehålla köttspad, honungsvatten, saft, lingonmos, kålrotsbitar, smör eller vad helst annat man hade tillgång till. Traditionellt var gröten fast i konsistensen och åts med händerna.

För att göra gröt på traditionellt sätt, blötlägg ditt val av kulturspannmål, till exempel korn, råg, vete eller havre, i en tätsluten burk i kylen. Blötläggningen är nödvändig för att du ska kunna tillgodogöra dig näringen i spannmålet. Tillaga gröten med buljong, vatten eller mjölk och toppa den med ingredienser i säsong. Söta ingredienser som frukt och bär passar en frukostgröt, medan majs, ärtor, örter, svamp, ost och liknande passar bra i matiga grötar. Se Sébastien Boudets bok Den nya gröten för mer inspiration.